Résultats (
Créole haïtien) 1:
[Copie]Copié!
10. Mesoamerica(a) jewografi-Tout mòn Andes Et Amazon bò larivyè Lefrat la te pwofondman devlòpman Amerik di sid ekonomik ak politik.-Relief divès sa a nan Amerik Latin nan inite, patikilyèman pandan peryòd mouvman nan Amerik Latin nan endepandans yo nan syèk 19 byen bonè la. -Yon etid Aztèk, Maya ak Inca sistèm agrikòl ta montre sa civilisations adapté environnements yo ak teknik kreyativ l'. Mayas = dechikete Et boule agrikilti Aztecs = chinampas (flotan jaden) Incas = terrace agriculture(b) civilisations-Aztèk, Inca, ak Maya civilisations tout te rive fè anpil pwogrè nan devlope divinò ak Achitekti. Yo te konn itilize teknoloji avanse pou konstwi estrikti koze ki senp.-Evidans archéologiques lan te twouve nan pozisyon long de Tenochtitlan (Aztecs) Et Machu Picchu (Incas) sijere ke sosyete sa yo te trè devlope e te òganize reyinifikasyon. A Inca vil de Machu Picchu te gen yon gouvènman ak lwa, lidè, ak yon fòs militè.-Aztèk itilize lan kalandrye an ak Maya ekri sistèm nan tou de ilistre gen reyinifikasyon nan Amerik yo ont anvan Ewopeyen an kontak.-Yon sistèm ki wout te ede fè youn anpi Inca an. Yon sistèm ki wout de a pou fè youn anpi women an.-La civilisation Maya te bati tanp lan complexes epi te devlope konsèp la zewo. Même, Gupta civilisations de peyi Zend tou te bati tanp lan complexes epi te devlope konsèp la zewo.++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++102. mak géographique sa te fè pi gwo enfliyans sou devlopman anpi Inca an?Aiyalam désert dat nan lèspas b c bò larivyè Lefrat fon d. mòn103. devlòpman kontinan ki ekonomik ak politik ki te pwofondman pa mòn Andes Et Amazon bò larivyè Lefrat la?Aiyalam asie Afrik b c Europe d. Amerik di sid la104. yon etid Aztèk, Maya ak Inca sistèm agrikòl ta montre ke civilisations sa yoAiyalam est sou mekanis teknik agrikòlb te pote sou manje sou komès youn ak lòtc pou yo environnements ak teknik l' kreyatifd. s' sou yon moun ki pa marye rekòt ekonomi105. mak géographique sa fè li difisil pou fè youn nan Amerik di sid la?Aiyalam Andes mòn b kanal lamè de Magellanc d. Gòlf Meksiko pampas Ajanten106. faktè géographique sa ki pi limite pyebwa ki donnen nan Amerik Latin nan inite de 19 syèk byen bonè la? Aiyalam rejyon an an divès relief b pi fò nan, dlo larivyè Nil rejyon an placé Nò Sid c kote rejyon an fèmen pou équateur a d. mank rejyon an de resous natirèl107. terrasse Inca l' Et jaden flottante Aztèk sont egzanp deAiyalam abilite civilisations dapte li jewografi fizik yo nan rejyon anb dechikete-Et-pike, boule l' teknikc long art fòmilè symbolisant enpòtans agrikilti yod. kolonyal politik ekonomik ki te mal nan Amerik Latin nan civilisations108. - disparisyon anpi Ottoman an perturbé rejwen komès ant an Ewòp ak asie-Peter grannèg te etabli Saint Petersburg sou lanmè Baltic.-Mesoamericans est sou teras agricoles.Ilistre nan deklarasyon sa a Aiyalam enpak jewografi sou aktivite imen b échec de moun pou ajiste pou anviwònman yo c effet géographique blanch sou diferan sosyete d. mouvman de yon tradisyonèl pou yon ekonomi de komand109. avansman teknolojik ki te ede fè youn les sitwayen women Et Inca Empires?Aiyalam astrolabe b wout sistèm c à d. à kabwa110. Aztèk itilize lan kalandrye an ak Maya ki ekri sistèm les ilistre sa gen reyinifikasyon nan Amerik yoAiyalam finn komèsyal ak Afwik b ont anvan Ewopeyen an kontakc ki te refize ale poutèt envazyon Et. move maladi d en lòt moun pou Islamis112. Aztèk, Inca, ak Maya civilisations tout te rive fè anpil pwogrè nan devlope Aiyalam yon ekri lang ak anpil literati b gwo fòs navalc la divinò ak. d, yon monotheistic relijyon Achitekti
En cours de traduction, veuillez patienter...
